Ellen Haglunds(v) m.fl debattartikel visar med all önskvärd tydlighet skillnaden i perspektiv mellan vänstern och kristdemokratin i synen på familj och samhälle. Det är bra för medborgarna och för demokratin att debatten tydliggör två olika synsätt på barn och familj.
När kristdemokratisk politik har tilltro till familjernas kompetens att själva avgöra hur man önskar få barnomsorgen utförd så utgår vänstern ifrån att det är de som politiker som vet vad som är bäst för varje familjs situation. När kristdemokraterna hävdar att både förskola och vårdnadsbidrag är bra, så ”vet” vänstern att det alltid är förskola som under alla förhållanden är bäst för alla barn.
Barns bästa bestäms utifrån den socialistiska maximen, där det offentliga alltid är överordnat de små gemenskaperna i samhället. Kristdemokratin hävdar i stället att en samverkan mellan det offentliga och civilsamhället är grunden för barns perspektiv. Det är de små naturliga gemenskaperna, t ex familjen som underifrån formar ett gott samhället. Samhället har en skyldighet att erkänna och stödja de små gemenskapernas eget kompetensområde, i detta fall barnomsorg.
Beslut om omsorgen för de egna barnen sker bäst vid familjens köksbord, och inte vid politikernas sammanträdesbord! Därför behöver föräldrar mera makt!
Vänstern företräder en enfaldig syn på familj och barn medan kristdemokratin ser mångfalden och valfriheten som grundläggande. Vänstern vill styra familjers val medan kristdemokratin vill stödja familjers egna val. Politikerna ska skapa förutsättningar för goda livsval och inte styra in alla i samma ”fålla”!
Vänstern kan aldrig visa tilltro föräldrars egna val medan kristdemokraterna har tilltro att föräldrar gör bra och goda val för sina barns skull. Vi vill ge föräldrar mera reell makt och inflytande över sina liv, med vänstern vill krympa detta utrymmet till förmån för politikens makt.
Vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng är en synnerligen bra symbol- och testfråga på vilken roll och stöd de olika ideologier ger familj och barn. Under hösten kommer familjernas makt att förstärkas med en barnomsorgspeng. Vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng kompletterar förskoleverksamhet för en mångfald som är bra för alla familjer och barn.
Jag är övertygad om att medborgarna i Örebro kommun till stor del delar vårt synsätt. Det kommer att bli en mycket bra valfråga inför 2010!
söndag 19 juli 2009
Örebrovänsterns enfaldiga familjepolitik!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar