Kristendomen - och Skolans nya läroplansuppdrag.

Kristendomen är en en självklarhet i skolans bildningsuppdrag. Regeringen beslutade förra veckan om en ny läroplanen för skolan, där frågan om kristendomens förhållande till övriga religioner skapade en omfattande debatt.

Det är besynnerligt hur flera opinionsbildare och politiker har svårt att förstå det självklara i den nya läroplanen. Christer Sturmark, Humanisterna rasar – Lars Ohly och andra vänsterpolitiker reagerar kraftfullt, Aftonbladets ledare är ”föga förvånad”, Yvonne Ruwaida(mp) kan inte förstå vilket inflytande kristendomen har haft.

I den nya läroplanen för religionskunskap står följande om kristendomens roll som ska behandlas i grundskolan:

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer

Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

Det är mycket svårt att förstå varför denna positionering skulle vara så förfärlig och
rent av farlig för vårt svenska utbildningssystem. Det finns många kritiker som blandar samma (medvetet) skolans bildningsuppdrag med kyrkans och civilsamhällets uppdrag.

Idag finns det i vissa sammanhang en feghet och rädsla för vårt kulturella historiska arv, som en del av vår svenska historia. Hur skulle det se ut i andra kulturer och länder med t ex en hinduisk eller muslimsk historisk tradition om de skulle förneka och inte ge kunskap om detta i sitt eget utbildningssystem?

En förståelse av det svenska samhället och dess värderingar fördjupas genom kunskaper om de kristna traditioner som dominerat i Sverige. Sådan kunskap ger också möjlighet till förståelse av västerländsk konst, musik och litteratur.

Västerländsk kultur och samhällsutveckling har under lång tid påverkats och påverkas av kristendomen och dess värderingar. Det svenska samhället är starkt influerat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner. En viktig grund för denna förståelse är kunskaper om Bibeln och kyrkoåret. Psalmer, sånger, etiska principer och sedvänjor ger uttryck för kristen tro i olika tider.

Dagens Sverige ska förbli mångkulturellt med en mångfald av trosriktningar. Oavsett hur man personligen förhåller sig till kyrkan och kristendomen så är det ett faktum att den haft stort inflytande som en del av vårt kulturarv. Därför ska den ingå i svenska skolans läroplan.
Självklart ska kristendomen ha en viktig roll. I ämnet historia läser eleverna i skolan mera om Sveriges och Nordens historia, än vad man t ex läser Indiens historia. Vår gemensamma historia är omöjlig att begripa om man inte har kunskap om kristendomen. Detsamma gäller vårt svenska språk som har tagit smak av Bibelns särpräglade metaforer, melodier och talesätt.

För att förstå vårt samhällsliv idag och för att möta morgondagens utmaningar behövs kunskap och trygghet i den historia som på olika sätt format vårt kulturarv. Där spelar självklart kristendomen en avgörande roll och det ska synliggöras i skolans kunskapsuppdrag.Kristendomen som en viktig del i religionskunskapen är en nödvändig i ett stort folkbildningsarbete, som handlar om att ge alla elever i dagens skola nödvändiga verktyg att förstå och möta vårt samhälle idag. Sturmark med sina kritiker är helt fel ute. Jan Björklund(fp) med Alliansregeringen gör helt rätt – bra arbetat