Professor Dick Harrison skriver I Svenska Dagbladet - mycket initierat om den historiska bakgrunden till folkmordet 1915 - i det gamla Osmanska riket, nuvarande östra Turkiet. Jag citerar inledningen - som visar allvaret i hela frågan!
Om denna understreckare hade publicerats i Turkiet hade jag och tidningens ansvarige utgivare riskerat åtal för att förolämpa turkiskheten, allt enligt paragraf 301 i strafflagen. Bestämmelsen har ofta använts för att tysta intellektuella som dristat sig till att skriva om 1915 och 1916 års händelser. Faktum är att jag hade riskerat betydligt mer än så. År 2007 sköts den turkisk-armeniske journalisten Hrant Dink till döds av en turkisk nationalist.
'
Varför? Därför att historia är farligt. Därför att vissa berättelser rymmer ett sådant sprängstoff att politiska regimer känner sig tvungna att förbjuda dem. Minst lika allvarligt är att alla vi andra – vi som inte är underställda regimerna ifråga – föredrar att blunda och glömma. Varför? Det finns flera svar. Kanske av ointresse – eftersom vi inte tycker att historia är viktigt, att vi inte har något att lära av det förflutnas erfarenheter. Kanske av politiska skäl – eftersom vi inte vill stöta oss med regimerna ifråga, inte vill ta ansvar.
Men framför allt handlar det om okunnighet. Det vi inte känner till kan vi inte heller engagera oss för. Av detta skäl, och som ett talande bevis på vikten av historiekunskaper, är det på sin plats med en kort grundkurs om det minst erkända av 1900-talets folkmord.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar